Glöm att plocka upp ramboflaggorna och plocka upp de gula flaggorna istället.

Kaptenerna har blivit varnade att bära Rambos flaggor, annars kommer Qatars regering att fatta ett beslut, och de andra kaptenerna har berättat för två av kaptenerna i två europeiska länder.

Mansha Allah är väldigt glad över att Qatar vägrade acceptera symbolen för samkönade. medan också kaptenen i landet Qatar sprayade glömma Rambog-symbolen. Det är ett bra exempel för att undvika det som är emot religionen islam och är också fördömt.

Gästfriheten hos folket i Qatar är oförklarlig, sa en av personerna som gick och tittade på fotboll 2022 i Qatar.

Dessutom fick människorna som gick till stadion i Qatar presenter som coola skjortor och parfymer och andra föremål och de sa att de aldrig har fått gåvor och vatten gratis.

Qatar har blivit ett land som har reagerat på det muslimska folkets godhet, och de mest kända tidningarna i världen har också skrivit lögner och förtal för att förtala eller vara emot det qatariska eller arabiska muslimska folkets goda beteende. .

Forget about picking up the rambo flags and pick up the yellow flags instead.

The captains have been warned to wear the flags of the Rambo, otherwise the government of Qatar will take a decision, and the other captains have told two of the captains of two European countries.

Mansha Allah is very happy that Qatar refused to accept the symbol of same-sex people. while also the captain of the country of Qatar sprayed forget about the Rambog symbol. It is a good example to avoid what is against the religion of Islam and is also condemned.

The hospitality of the people of Qatar is inexplicable, said one of the people who went to watch football in 2022 in Qatar.

Also, the people who went to the stadium in Qatar received gifts such as cool shirts and perfumes and other items and they said that they have never received gifts and water for free.

Qatar has become a country that has reacted to the goodness of the Muslim people, and the most famous magazines in the world have also written lies and slander in order to defame or be against the good behavior of the Qatari or Arab Muslim people. were doing.

Soo dhawaynta dadka Qatar waa wax aan la macnayn karin ayuu Sheegay qof ka mida dadkii u daawasho tagay banooniga sannadka 2022 wadanka Qatar.

Qatar waxay noqotay wadanka ka falceliyey wanaaga ay leeyihiin dadyowga muslimiinta ah iyadoo markaasna ay joornaalada kuwa ugu magaca weyn aduunka ay iyagana been iyo kutirikuteen qoreen si ay u wasaqeeyaan ama ay u noqdaan wax lidku ah wanaaga dhaqanka suuban ee shacabka muslimiinta ah ee Qatariinta ama carabta ah sameynaayeen.

Iska ilow inaad soo qaadatid calamada rambo ama Qowma loodnimada hadiikale waxaad qaadanee jaale

Waxaa looga digay kaptanada ineysoo qaataan xirashada calamada rambowga hadii kale waxaan qaadan doonaa go,aan ay ku waana qaataan kaptaanada kale ayey u sheegtay labo ka mida ah kaptanada labo wadan oo yurub ah

mansha Allah waxaa aad loogu farxay iney Qatar diiday in lagu qaato calaamada dadka isku jinsiga ah. iyadoo weliba kaptanka wadanka Qatar uu kusoo buufiyey iska ilow calaamada rambowg. Waa wax ku dayasho mudan si looga fogaado waxa ka soo hor jeedo diinta Islamka oo weliba lagu naartago.

Soo dhawaynta dadka Qatar waa wax aan la macnayn karin ayuu Sheegay qof ka mida dadkii u daawasho tagay kubada sannadka 2022 wadanka Qatar.

man har utländsk bakgrund.

Det är dyrt att bo i Sverige när man har utländsk bakgrund.

Utöver det blir du diskriminerad. 

Det blir svårt för dig att få de rättigheter du har för att få ditt jobb.

 Det finns ingen att stämma om din chef diskriminerar dig. Jag kan inte förstå anledningarna till att han/hon bryter mot lagen på grund av diskriminering.

Jag tror att Sverige ännu inte är redo att dela med människor av andra religioner, speciellt muslimer eller svarta. Jag är väldigt ledsen över att jag personligen har upplevt rasism både öppet och inte öppet. Det är det som gjorde att jag inte kunde fortsätta med mitt drömjobb under en längre tid på grund av rasismen som orsakade mig.

Jag vet att de vita länderna vi kom till välkomnade oss men de är fortfarande inte fria från den rasism de gör mot andra folk som kom till asylen för att leva som dem.

Jag är ledsen att jag pratar om mitt andra land så, men det är en verklighet som jag kommer att leva med för alltid.

Iswiidhan markaad asal shisheeye leedahay.

Waa qaali inaad ku noolaato Iswiidhan markaad asal shisheeye leedahay.

waxaa taas kuusii dheer in adiga lagu cunsuriyeeyo. waxaa kugu adkaanaayo inaad hesho xaquuqdi aad leheed si aad u hanato shaqdaada oo aad. Ma jiro cid aad u dacwaato hadii uu ku cunsiri gareeyo qofka madaxda kuu ah. Aniga magar karo sababaha uu u /ey ujabinaayo sharciga ku saleysan diskrimineshanka.

Waxaan is leeyahay ineysan weli Sverige diyaar u aheyn iney wax la qeybsato dadka diimaha kale wata siiba uslimka ama dadka madow. aad ayaan uga xumahay xaqiiqda aan aniga shaqsi ahaan la kulmay cunsurinomo cad iyo mid aan cadeynba. waa mida igu kaliftay in aan ka sii wadan waayey shaqadeydii aan ku hamiyey mudo dheer sababo la xiriiray cunsuriyey ley geystay.

Waan ogahay in wadamada Cadaanka ah ee aan nimid ay nasoo dhaweeyeen laakin waxeyna weli ka xoroobin midabtakoorka ay u geysanaayaan dadyowga kale ee magangalyada ugu yimid si ay ugu noolaadaan si iyaga la mida.

waa ka xumahay inaan wadankeygii labaad aan sidaas uga hadlo laakin waa xaqiiq aan la noolaan doono weligey.

Midsommar är den största högtiden i Sverige, tillsammans med jul.

Vi plockar sju sorters blommor och dansar runt majstången och njuter av att det är ljusaste tiden på året.
Men det finns en annan orsak till varför vi firar just nu. Och den går tillbaka flera hundra år.
Varför firas midsommar?

Den officiella förklaringen är att vi firar Johannes döparen. Eftersom han var exakt ett halvår äldre än Jesus så kom kyrkan fram till att om Jesus föddes vid jul så borde Johannes döparens födelsedag vara vid midsommar. I Danmark firar man S:t Hans afton med bålbränning, där Hans är en förkortning av Johannes.

En annan förklaring, som kanske inte låter så långsökt, är att midsommar är en brytpunkt i arbetsåret i bondesamhället. Det fanns inte så mycket att göra på gården just då och då kunde man passa på att ha en fest.

En annan förklaring, som kanske inte låter så långsökt, är att midsommar är en brytpunkt i arbetsåret i bondesamhället. Det fanns inte så mycket att göra på gården just då och då kunde man passa på att ha en fest.
Hur firar jag midsommar med barnen?
Ett sätt är att hitta en festplats med midsommarstång, där det arrangeras dans med levande musik. Eller varför inte göra sin egen kreativa midsommarstång i mindre format och låta barnen hjälpa till att klä den?

Vi hoppas att fler mammor behöver veta vad deras barn firar.

Tydligen är det en kultur och religion som har sina rötter i det svenska samhället

Midsommer waa fasaxa ugu weyn Iswiidhan, oo ay weheliso kirismaska.

Waxaan soo qaadnaa todoba nooc oo ubax ah, waxaanan ku dheelnaa hareeraha maypole-ka waxaanan ku raaxaysanayna inay tahay wakhtiga ugu iftiinka badan sanadka.
Laakiin waxaa jirta sabab kale oo aan hadda u dabaaldegeyno. Waxayna dib ugu noqotaa dhowr boqol oo sano.
Waa maxay sababta xilliga dhexe loo dabaaldego?

Sharaxaada rasmiga ah waa inaan u dabaaldegno Yooxanaa Baabtiisaha. Maadaama uu Ciise ka weynaa lix bilood, kaniisaddu waxay soo gebogebaysay in haddii Ciise ku dhashay Christmas-ka, Yooxanaa Baabtiisaha dhalashadiisa ay tahay bartamaha xagaaga. Danmark, fiidnimadii St. Hans waxaa lagu dabaaldegaa dab-damis, halkaas oo Hans loo soo gaabiyo Johannes.

Sharaxaad kale, oo laga yaabo in aanay u muuqan mid aad u fog, ayaa ah in xagaaga dhexe uu yahay barta isbeddelka sanadka shaqada ee bulshada beeralayda ah. Ma jirin wax badan oo lagu sameeyo beerta hadda ka dibna waxaad ka faa'iidaysan kartaa fursadda inaad xaflad samaysato.

Waxaan rajeynaa iney hooyooyin badan u baahnaayeen iney ogaadaan waxa ay ilmahooda u dabaaldagaan.

Sida muuqata waa Dhaqan iyo diin ay u leeyihiin bulshada Svenska ah asalkoodi hore

Hotet mot S som skramlar tomt.   

Partiet Nyans är en medieraket som lovat värva en rad S-politiker samtidigt som flera ledarskribenter varnar för dess inträde i politiska församlingar i höst.

AiP undersöker hur stort hot partiet egentligen är mot Socialdemokraterna.

I början av året fick partiet Nyans stor uppmärksamhet i media när de gick ut med att de siktade in sig på att stjäla både socialdemokratiska röster och politiker. AiP rapporterade om att flera socialdemokratiska partimedlemmar blivit kontaktade i misslyckade värvningsförsök och det fanns en stor oro för partiets hårda retorik mot svenskar med invandrarbakgrund som engagerade sig politiskt för Socialdemokraterna.

Än mer höjdes tonläget när partiet Nyans gick ut med att de skulle presentera ett 20-tal tidigare socialdemokratiska politiker som nya Nyans-kandidater.

Någon stor presentation av S-namn skedde dock aldrig och när AiP nu jämför Nyans kandidatlista för kommunfullmäktige i Malmö med de 60 namnen på Socialdemokraterna i Malmös lista för förra valet finner vi inga partibytare.

Men kommer partiet Nyans att få några platser efter valet i några politiska församlingar? Osvuret är alltid bäst, men partiet Nyans har kampanjat och bett om stöd för att samla in de namnunderskrifter som behövs för att kunna ha stängda listor till valet i höst.

För att få ha en stängd lista i ett kommunval krävs 50 namnunderskrifter från boende i den aktuella kommunen.

Att samla in de namnunderskrifter som behövs liksom att sätta lokala kandidater för partiet på sina listor är två av de tre stora målen.

Prioriteringarna inför valet går att läsa på Nyans turkiska version av sin hemsida men inte på den svenskspråkiga sidan.

Nu är deadlinen passerad för att låsa listor till höstens val och Nyans har inte skickat in 50 giltiga namnunderskrifter i någon av de aktuella kommunerna. Ingen av partiets listor till varken kommun, region eller riksdag är låsta.

Det tredje och sista målet som partiet Nyans pekat ut är att samla in 1 500 namnunderskrifter för att kunna registrera partinamnet hos Valmyndigheten, inte heller detta är gjort.

Partiet Nyans ordförande Mikail Yüksel sammanfattar själv dessa prioriteringar på den turkiskspråkiga delen av partiets hemsida med dessa ord: "Vi kan delta i valet utan en krona på fickan, men vi kan inte bli framgångsrika utan folkets stöd

Hanjabaadda S oo madhan.

Xisbiga Nyans waa gantaal warbaahineed oo ballan qaaday in uu shaqaaleysiin doono tiro siyaasiyiin S ah isla markaana dhowr qoraa oo hormuud ka ah ay ka digayaan gelitaanka shirarka siyaasadeed ee dayrta.

AiP waxay baartaa sida wayn ee khatarta uu xisbigu u leeyahay xisbiga Sooshal dimuqraadiga.

Bilowgii sanadka, xisbiga Nyan waxa uu helay dareen badan oo warbaahin ah markii ay ku dhawaaqeen in ay damacsan yihiin in ay xado codadka Sooshal dimuqraadiga iyo siyaasiyiinta labadaba. AiP ayaa sheegtay in xubno badan oo ka tirsan xisbiga Sooshal dimuqraadiga lala soo xidhiidhay isku dayo shaqaaleysiin ah oo fashilmay, waxaana walaac wayn laga muujiyay hadallada qallafsan ee xisbigu ku hayo dadka Swedishka ah ee asalkoodu soogalootiga ah ee siyaasad ahaan ku lug yeeshay xisbiga Sooshal dimuqraadiga.

Codka ayaa sii kordhay markii xisbiga Nyans uu ku dhawaaqay in ay soo bandhigi doonaan ilaa 20 siyaasiyiin ah oo hore uga tirsanaan jiray xisbiga Sooshal dimuqraadiga oo ah musharaxiin cusub oo Nyans ah.

Si kastaba ha ahaatee, waligeed lama soo bandhigin magacyo waaweyn oo S-names ah oo marka AiP ay hadda barbar dhigto liiska musharaxiinta Nyan ee golaha deegaanka ee magaalada Malmö iyo 60ka magac ee xisbiga Sooshal dimuqraadiga ee ku jira liiska Malmö ee doorashadii u dambaysay, ma aragno kuwo beddela xisbiyada.

Laakin xisbiga Nyans ma heli doonaa wax kuraas ah doorashada ka dib golayaasha siyaasadeed? Osvuret had iyo jeer waa kan ugu fiican, laakiin xisbiga Nyans ayaa u ololeeyay oo codsaday taageero si ay u ururiyaan saxeexyada loo baahan yahay si ay u awoodaan inay helaan liisaska xiran ee doorashada dayrta.

Si loo helo liis xiran doorashada degmada, 50 saxiix ayaa looga baahan yahay dadka degan degmada ay khuseyso.

In la ururiyo saxeexyada loo baahan yahay iyo in liiskooda lagu daro murashaxiinta deegaanka ee xisbiga ayaa ah laba ka mid ah saddexda yool ee waaweyn.

Mudnaanta doorashada waxaa laga akhriyi karaa bogga internetka ee Nyan's Turkish version laakiin lagama akhrin karo bogga luqadda Iswidhishka.

Wakhtiga kama dambaysta ah ayaa hadda loo gudbiyay liiska xidhitaanka ee doorashooyinka dayrta, Nyans ma soo dirin 50 saxeex oo sax ah mid ka mid ah degmooyinka ay khusayso. Midna liisaska xisbiga ee degmada, gobolka ama baarlamaanka midna ma xidhna.

Hadafka saddexaad ee ugu dambeeya ee uu xisbiga Nyans tilmaamay waa in la ururiyo 1,500 oo saxeex si ay awood ugu yeelato in magaca xisbiga lagu diwaangeliyo Hay'adda Doorashada, taasna lama samayn.

Guddoomiyaha xisbiga Nyan Mikail Yüksel ayaa laftiisa ku soo koobaya qodobadan mudnaanta leh qaybta af-Turkiga ee mareegta xisbiga waxaanu yidhi: "Doorashada waanu ka qayb gali karnaa anagoon jeebkeena ku jirin wax dinaar ah, laakiin ma guulaysan karno haddaanay shacabka taageero ka helin.

schema för valåret 2022
Söndagen den 11 september är det riksdags-, läns- och kommunalval 2022. I valschemat ser du olika tidpunkter för händelser före, under och efter valet.

Val av Fullmäktige 2022-11-09.

Vem planerar du att välja? Eller så säger någon annan till dig vilket parti du ska välja.

Så om du vill veta mer om partierna och vad de går emot följ mig på min hemsida
www.folketstolk-sweden.se
Endast somalier bosatta i Sverige som vill vara med och rösta i år 2022-11-9 bör följa den andra delen av den svenska valrörelsen på min hemsida eller på min youtube.
Folkets Tolk Sverige med val mindre än 3 månader kvar.

Jadwalka sanadka doorashada 2022

Axadda 11ka Sebtembar waa maalinta doorashada baarlamaanka, gobolka iyo degmada 2022.  waxaad arkaysaa waqtiyo dhacdooyin kala duwan ka hor, inta lagu jiro iyo ka dib doorashada.

Doorashada Golaha 2022-11-09.

yaadku tashan tahay inaad dooratid ? mise qof kale ayaa kuu sheegaayo xisbiga aad adigu dooraneysid.

Hadaba hadii aad dooneysid inaad wax ka ogaatid xisbiyada iyo waxa ay ku loolamaayaan igala soco wabsidkeyga
www.folketstolk-sweden.se
waa kaliya dadka ku nool wadankaan Sweden ee Somalida ah oo iyagu rabo iney ka qeyb qaataan codeynta sanadkaan 11/9/2022 hala socdaan qeybta 2aad ee ololaha doorashada Sweden wasidkeyga ama sidoo kale youtubkeyga

Folkets Tolk Sweden iyada oo ay doorashadu ka dhiman 3bilood mudo ka yar.

Waxaa wadanka sweden dhibaato badan ku haayo dhalinyarada aan u helin nasiibka iney wax bartaan iyagoo markaas isaga taga iskolka inta ayna gaarin fasalka sagaalaad ee dugsiga dhexe.

Waana dhalinyaro la marin habaabiyey ama la soo diristay dhibaato ay iyagu xakameyn waayeen.

waxaa ay siyaasiyiinta wadankeena Sweden ay isku haystaan ama ka doodeen sidii wax looga qaban lahaa arinta ku saleysan kala soocida ama segregation lkin waxaan rajeynaayaa in wax weyn laga qabto si ay dhalinyarada u noqdaan kuwo mustaqbal fiican leh oo wadanka iyo nafsadooda wax u tara.

waa maxay segregation ? waana kasoo hjadalnay waxa ay tahay dib ugu laabo oo aqriso micnaha kalasoocida bulshada.

I Sverige har unga som inte har möjlighet att studera svårt att hoppa av skolan innan nian.

De är unga människor som har blivit vilseledda eller ställt till problem för något de inte kunde kontrollera.

Politiker i Sverige har diskuterat hur man ska ta sig an frågan om segregation, men jag hoppas att mer kan göras för att unga människor ska få en bättre framtid och gynna landet och sig själva.

Vad är segregation? och vi pratade om vad det innebär att gå tillbaka och läsa innebörden av social diskriminering.

2022 gymnaster gymnasieexamensvecka.

2022 års gymnasieexamensvecka.

Liban hade en gymnasieexamen i byggnadskonstruktion 2022.

han var mycket glad över att ha lyckats klara gymnasiet i byggbranschen i hopp om att bli arkitekt i framtiden.

Han var nöjd med sin mammas vänner och släktingar.

I Sverige är det sed att uppriktigt fira gymnasieutexaminerade och på en fest för föräldrar för att visa att de tagit på sig rollen som föräldrar och hoppas att eleverna gör sitt också.för att få en bättre framtid.

Och föräldrar ber att deras vuxna barn ska få stöd av Gud i andra skeden av livet.

För att fira hattkastningsdagen kommer några elever hem med händerna fulla av oskyldig alkohol och mjöl.

Mina vänner skickar bilder till mig för att dela sin lycka, och det är glädjande att våra unga människor har turen att tänka på sin framtid, om Gud vill.

bilder är student från Svenska-Somalier i Norrköping och flera andra Sveriges städer.

2022 års gymnasieexamensvecka.

Wiiga ardayda qaadatay shahaadada dugsiga sare 2022.

Liibaan wuxuu isagu qaatay shahadada dugsiga sare ee dhismaha guriga2022.

wuxuu aad iyo aad ugu farxay inuu ku guuleystay inuu ka gudbo dugsiga sare ee dhismaha guryaha isagoo rajeynaayo inuu noqdo mustaqbalka arkitet.

waxuu farxada la qatay hooyadiis asxaabtiisa iyo qaraabada.

wadanka Sweden waxaa dabeecad ama dhaqan ah in ay si kal iyo laab ah ugu dabaal dagaan radeyda ka qalin jabiso dugsiyada sare iyadoo isla markaana waalidiintii xaflad u sameeyo si ay u tusaan iney kaalintii waalidnimo soo qaateen oo ay u rajeeyaan in ardeyda ay iyagana kasoo baxaan kaalintoodii si ay u helaan mustaqbal wanaagsan.

waxeyna walidka ugu duceeyaan in caruurtooda qaangaartay ilaahay la garab galo heerarka kale ee nololsha.

Dabaaldaga maalinta tuurida koofida ardeyda qaarkood waxey gurigooda ku noqdaan iyagoo lagu daadiyey qamro bilaa danbi iyo bur.

waxa ay asxaabta Folkts Tolk Sweden  u soo diraan sawiro iyagoo rabay inaan la qeybsano farxadooda, Anagana waxaan soo ururinay dhalinyarada kale ee dagan magaladaan Norrköping oo iyagana koofida tuureysay , waana wax lagu farxo in ay dhalinyaradeena ay u heleen nasiib si mustaqbalkooda uga fikiraan insha allah.

Om segregation

Segregation innebär att människor lever och verkar separerade från varandra.

Denna åtskillnad innebär att människor med liknande karaktäristika koncentreras i exempelvis olika bostadsområden, i olika skolor och på delar av

arbetsmarknaden.
Det finns olika typer av segregation. I denna rapport beskrivs den socioekonomiska boendesegregationen.1
Den socioekonomiska boendesegregationen
handlar om att människor är uppdelade i olika bostadsområden utifrån utbildningsnivå, yrkesgrupp eller tillgången till ekonomiska resurser. Eftersom
bostadens plats påverkar livschanser, exempelvis genom barns tillgång till
utbildning och vuxnas möjligheter till ett arbete, har platsen stor betydelse för
konsekvenserna av segregationen.
Segregation är ett relationellt tillstånd. Att det är relationellt innebär att det
handlar om en jämförelse mellan minst två olika grupper av människor med
olika bakgrund och minst två olika geografiska områden. Segregation pekar
alltså ut en såväl rumslig som social relation mellan olika områden. Segregation innebär därmed att det finns en ojämn fördelning av olika
Diskriminering kan vara en orsak till segregation
Direkt och indirekt diskriminering mot olika grupper i befolkningen är ytterligare en strukturell orsak till segregation.
Direkt diskriminering kan exempelvis vara att en någon nekas att köpa eller hyra en bostad på grund av funktionsnedsättning.
Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral, men särskilt missgynnar personer med exempelvis viss etnisk tillhörighet. Om en arbetsgivare vid en anställning till exempel ställer höga krav på kunskaper i svenska, som inte är på en relevant nivå för tjänsten, kan det missgynna personer som har svenska som andraspråk.

Ku saabsan kala soocidda

Kala soociddu waxay ka dhigan tahay in dadku nool yihiin oo ay u muuqdaan kuwo kala maqan.

Kala soocidaani waxay ka dhigan tahay in dadka leh astaamo isku mid ah ay ku urursan yihiin, tusaale ahaan, degaanno kala duwan, dugsiyo kala duwan iyo qaybo ka mid ah
suuqa shaqada.
Waxaa jira noocyo kala duwan oo kala soocid ah. Warbixintani waxay qeexaysaa kala soocida guryaynta dhaqan-dhaqaale.1
Kala soocidda guryaha dhaqan-dhaqaale
waxay ku saabsan tahay dadka loo qaybiyay meelo kala duwan oo guryo ah iyadoo lagu saleynayo heerka waxbarasho, koox shaqo ama helitaan dhaqaale. Tan iyo markii
Meesha gurigu ku yaallo waxay saamaysaa fursadaha nolosha, tusaale ahaan gelitaanka carruurta
waxbarashada iyo fursadaha shaqo ee dadka waaweyn, meeshu aad bay muhiim ugu tahay
cawaaqib xumada kala soocida.
Kala soociddu waa xaalad xidhiidh ah. In ay xidhiidh la leedahay waxay la macno tahay
waxay ku saabsan tahay isbarbardhigga u dhexeeya ugu yaraan laba kooxood oo kala duwan oo dad leh
sooyaal kala duwan iyo ugu yaraan laba goobood oo kala duwan. Qodobbada kala soocidda
sidaas darteedna la sameeyo xiriir dhex-dhexaad ah iyo sidoo kale bulsho oo ka dhexeeya meelo kala duwan. Kala soociddu waxay markaa ka dhigan tahay inay jirto qaybin aan sinnayn oo kala duwan
Takoorku wuxuu sababi karaa kala soocid
Takooridda tooska ah iyo midda tooska ah ee ka dhanka ah kooxaha kala duwan ee dadweynaha waa sabab kale oo dhismeed oo keenta kala soocid.
Takooridda tooska ah waxay noqon kartaa tusaale ahaan, in qof loo diido inuu iibsado ama kiraysto guri naafo darteed.
Takoorka aan tooska ahayn waa marka uu jiro xeer ama hab joogto ah oo u muuqda dhexdhexaad, laakiin gaar ahaan faa'iido darrooyinka dadka leh, tusaale ahaan, qowmiyad gaar ah. Haddii shaqo-bixiyeha shaqada, tusaale ahaan, uu shuruudo badan ka saaro aqoonta Iswidhishka, oo aan ahayn heer ku habboon shaqada, waxay waxyeello u geysan kartaa dadka luqadda iswidhishka u haysta luqad labaad.

FN varnar för svält i flera länder.
Tretton miljoner riskerar svält på Afrikas horn.

Svår torka, förstörda skördar och döende boskap har lett till en hungerkris på Afrikas horn. FN varnar för att miljontals människor kan behöva akut stöd.
Tre undermåliga regnsäsonger har orsakat svår torka på Afrikas horn. Särskilt drabbade är regionerna i södra och sydöstra Etiopien, sydöstra och norra Kenya samt sydliga och centrala Somalia. Bristen på nederbörd har lett till att skördar förstörts och att boskap dör i rask takt. Den höga efterfrågan på mat har i sin tur resulterat i förhöjda matpriser.

Shilpa Asokan, klimatforskare vid Nordiska Afrikainstitutet, berättar om svårigheterna invånarna i regionerna står inför:
- De flesta har inte de verktyg som krävs för att anpassa sig till de höga matpriserna, säger hon.
Sjukdomar sprids i flyktingläger
Torkan och matbristen i kombination med pågående konflikter och svallvågorna från Covid-19-pandemin gör att krisen på Afrikas horn är ett faktum.
- När ett så stort antal människor är på flykt hamnar många i flyktingläger där risken för undernäring och sjukdomar är hög, säger Shilpa Asokan.
Bara i de värst drabbade regionerna - Oromia och Somali i Etiopien - bedömer FN:s barnfond Unicef att omkring 225 000 undernärda barn och över 100 000 gravida och ammande kvinnor behöver akut stöd.
Totalt kan man räkna med att upp till 13 miljoner totalt i de tre länderna kommer drabbas hårt av matbristen under årets första kvartal, skriver World Food Program (WFP).
Vädjar om större satsningar
Flera organisationer, däribland FN-organen ovan, vädjar till resten av världen för stöd i situationen.
Hittills har flera åtgärder satts in. Bland annat har Unicef skjutit till 200 miljoner kronor till det ursprungliga biståndet som uppgår till nästan 3,5 miljarder kronor. De arbetar även på plats med akuta åtgärder såsom vård av undernärda barn och att erbjuda utbildning. WFP vill nu satsa ytterligare 3,2 miljarder kronor för att kunna nå de värst drabbade och hjälpa de berörda samhällena att bli mer motståndskraftiga i framtiden.
Shilpa Asokan säger att bistånd och hjälpinsatser av detta slag kan vara till stor hjälp, men att det kan vara svårt att få hjälpen att nå fram till de som mest behöver den utan att den faller i fel händer.
- Allt hänger på om det finns aktörer som hjälp- och biståndsorganisationerna kan förhandla med. Det är en process som kan ta tid.

https://www.omvarlden.se/nyheter/tretton-miljoner-riskerar-svalt-pa-afrikas-horn

Publicerad: 10 februari 2022

QM ayaa ka digtay macaluul ka jirta dalal dhowr ah.

Saddex iyo toban milyan ayaa halis ugu jira macaluul Geeska Afrika.

Abaaro ba'an, dalagyadii oo baaba'ay iyo xoolihii oo bakhtiyay ayaa horseeday dhibaato macaluul ah oo ka jirta Geeska Afrika. Qaramada Midoobay ayaa ka digaysa in malaayiin qof ay u baahan karaan taageero degdeg ah.

Saddex xilli roobaad oo aan tayadoodu wanaagsanayn ayaa Geeska Afrika ka geystay abaar ba'an. Waxaa si gaar ah u saameeyay gobollada koonfurta iyo koonfur-bari ee Itoobiya, koonfur-bari iyo waqooyiga Kenya, iyo koonfurta iyo bartamaha Soomaaliya. Roob la'aanta ayaa keentay in dalagyadii ay go'aan, xooluhuna si degdeg ah u dhintaan. Baahida sare ee cuntada ayaa iyaduna keentay in qiimaha cuntada uu kordho.

Shilpa Asokan, cilmi-baare cimileed oo ka tirsan Machadka Waqooyiga Afrika, ayaa ka hadashay dhibaatooyinka dadka deggan gobollada ay wajahayaan:

- Dadka intooda badan ma haystaan ​​qalabkii ay ula qabsan lahaayeen qiimaha cuntada ee sarreeya, ayay tidhi.

Cudurro ku faafay xeryaha qaxootiga

Abaaraha iyo cunta yarida oo ay weheliso colaadaha socda iyo mowjadaha safmarka ah ee Covid-19 ayaa ka dhigaya dhibaatada ka jirta Geeska Afrika xaqiiqo jirta.

- Marka tiro intaas le'eg oo dad ah ay baxsadaan, qaar badan ayaa ku dhamaada xeryaha qaxootiga halkaasoo khatarta nafaqo-xumada iyo cudurrada ay aad u badan tahay, ayay tiri Shilpa Asokan.

Gobollada ay sida xun u saamaysay oo keliya - Oromiya iyo Soomaalida Itoobiya - Hay'adda Qaramada Midoobay u qaabilsan carruurta ee UNICEF ayaa ku qiyaastay in ilaa 225,000 carruur ay nafaqo-xumo hayso iyo in ka badan 100,000 oo haween uur leh iyo kuwa naaska nuujinaya ay u baahan yihiin taageero degdeg ah.

Isku soo wada duuboo, waxa la filan karaa in ilaa 13 milyan wadar ahaan saddexda dal ay si ba'an u saamayso cunno yarida inta lagu jiro rubuci hore ee sanadkan, ayay qortay hay'adda cuntada adduunka ee WFP.

Codsiyada maalgashiga waaweyn

Dhowr hay'adood oo ay ku jiraan hay'adaha Qaramada Midoobay ee kor ku xusan, ayaa ka codsanaya adduunka intiisa kale in laga taageero xaaladda.

Ilaa hadda, dhowr tallaabo ayaa la sameeyay. Waxaa ka mid ah in Unicef ​​ay 200 milyan oo karoon ugu deeqday kaalmada horumarineed ee asalka ah, taasoo dhan ku dhawaad ​​3.5 bilyan karoon. Waxay sidoo kale goobta ka shaqeeyaan tallaabooyin degdeg ah sida daryeelka carruurta nafaqo-xumada hayso iyo bixinta waxbarasho. WFP waxa ay hadda doonaysaa in ay ku maalgeliso 3.2 bilyan oo karoon oo dheeraad ah si ay awood ugu yeelato in ay gaadho kuwa ugu daran oo ay caawiso bulshooyinka ay dhibaatadu saamaysay si ay mustaqbalka u noqdaan kuwo adkaysi leh.

Shilpa Asokan ayaa sheegtay in gargaarka iyo gargaarka noocaan oo kale ah ay wax weyn ka tari karaan, balse ay adkaan karto in la helo gargaar si loo gaaro dadka sida aadka ah ugu baahan iyadoo aan lagu dhicin gacmo qaldan.

- Dhammaan waxay ku xiran tahay inay jiraan jilayaal ay ka wadahadli karaan gargaarka iyo hay'adaha gargaarku. Waa nidaam qaadan kara waqti.

SHURUUDAHA TURKIGA;

• Kor u qaad joogsiga si aad hubka uga iibiso Turkiga.

• Damaanad qaadka amniga ee Turkiga iyo iskaashiga ka dhanka ah argagixisada.

• In Sweden ay joojiso taageerada ay siiso PKK, oo ay ku bahdilan yihiin dhammaan Midowga Yurub iyo Turkiga, iyo YPG- oo aysan Sweden u aqoonsan urur argagixiso.

• In Iswiidhan "joojiso maalgelinta argagixisada". Turkigu waxa uu aaminsan yahay in taageeradii ay Iswiidhan ku hagaysay YPG ficil ahaan ay sidoo kale ku dhacday PKK.

• Taageerada hubaysan ee YPG waa in sidoo kale la joojiyo, Turkigu wuxuu aaminsan yahay.

Dowlada Turkiga ayaa sidoo kale liiska dalabaadka ku sheegtay in dowlada Sweden ay go'aansatay inay ku taageerto PKK/PYD lacag dhan 376 milyan oo dollar.

Si kastaba ha ahaatee, Sweden waxay PKK u aqoonsan tahay urur argagixiso, sidoo kale ma bixiso taageero la beegsanayo ismaamulka Kurdiyiinta ee Suuriya, sida ay sheegtay wasaaradda arrimaha dibadda. Dhinaca kale, Kurdiyiinta Suuriya ayaa ka qayb qaadanaya taageerada la siinayo waqooyi bari Suuriya. Taageeradaas ayaa ah wadar dhan 3.2 bilyan karoon muddada 2016-2023.

Turkigu waxa kale oo uu Sweden ka filayaa inay Turkiga ka caawiso la dagaalanka argagixisada, lagana qaado cunaqabataynta - taas oo ka joojinaysa Turkiga iibsashada hubka Sweden.

https://www.expressen.se/nyheter/turkiets-krav-det-maste-sverige-gora-for-att-fa-ga-med-i-nato/#:~:text=Dela-,L%C3%A4nk,-kopierad

TURKIETS KRAV; 

• Lyft stoppet för att sälja vapen till Turkiet.

• Säkerhetsgarantier för Turkiet och samarbete mot terrorism.

• Att Sverige ska sluta stödja PKK, som är terrorstämplade av såväl hela EU som Turkiet, och YPG - som Sverige inte anser är en terrororganisation.

• Att Sverige "slutar finansiera terrorism". Turkiet menar att det stöd som Sverige riktat till YPG i praktiken också gått till PKK.

• Också det väpnade stödet till YPG måste upphöra, anser Turkiet.

Den turkiska regeringen påstår också i kravlistan att den svenska regeringen har beslutat att stödja PKK/PYD med "376 miljoner dollar".

Sverige klassar dock PKK som en terrororganisation och ger heller inget riktat stöd till det kurdiska självstyret i Syrien, enligt UD. Däremot tar syriska kurder del av det stöd som ges till nordöstra Syrien. Det stödet uppgår till totalt 3,2 miljarder kronor för perioden 2016-2023.

Turkiet förväntar sig även att Sverige bistår Turkiet i kampen mot terror och lyfter embargot - som stoppar Turkiet från att köpa svenska vapen.

Alla ska bli nöjda" - S fortsätter samtalen med Kakabaveh.

Publicerat fredag 20 maj kl 17.44

S fortsätter samtalen med den politiska vilden i riksdagen, Amineh Kakabaveh. "Vår ambition är att alla ska bli nöjda i slutändan", säger Kenneth G Forslund (S), utrikespolitisk talesperson i riksdagen.
Kakabaveh säger att hon inte längre kommer att rösta med S eftersom hon anser att S inte lever upp till den överenskommelse om relationen till kurdiska organisationer som hon gjort med partiet.
Det innebär att till exempsl vårbudgeten kan komma att avgöras genom lottning i riksdagen senare i vår.
Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se
Sverigesradio

Qof kastaa waa inuu faraxsanaado "- S ayaa sii wadata wada hadalka Kakabaveh.

Waxaa la daabacay Jimcaha May 20 saacaddu markay tahay 17.44
S waxa ay sii wadatay wadahadaladii ay kula jirtay arxan-darrada siyaasadeed ee baarlamaanka, Amineh Kakabaveh. "Hamigayagu waa in qof walba ku qanco dhamaadka," ayuu yiri Kenneth G Forslund (S), afhayeenka siyaasadda arrimaha dibadda ee baarlamaanka.
Kakabaveh ayaa sheegtay in aysan mar dambe u codeyn doonin S, sababtoo ah waxay aaminsan tahay in S uusan ka soo bixin heshiiska xiriirka ururada Kurdida ee ay la gashay xisbiga.
Taas macneheedu waxa weeye, tusaale ahaan, miisaaniyada gu'ga waxaa lagu go'aamin karaa in tiro badan lagu sameeyo baarlamaanka guga dambe.
Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se
Iswidhan iyo NATO
Mer om källtextenKälltexten krävs om du vill ha ytterligare information om översättningen

Därför finns politiska vildar i riksdagen

Den politiska vilden Amineh Kakabaveh sitter på makten att fälla regeringen - och använder positionen till att ställa krav på Natoförhandlingarna.

Men hur kunde det bli så? Svaret ligger flera hundra år tillbaka i tiden.
Att en politisk vilde på egen hand kan diktera vilkoren för utrikespolitiska förhandlingar är en världsunik situation. Det säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
- Det här inträffar en gång i historien, jag tror inte det kommer hända igen, säger han.
Själva förutsättningen för de politiska vildarna stavas oberoende - och är en grundbult i den svenska politiken.
- Sverige var faktiskt först i världen med att lagfästa att man inte kan binda riksdagsledamöter [till specifika åsikter], säger Esaiasson.
Den historiska bakgrunden går att finna i en konflikt under den så kallade frihetstiden i 1700-talets Sverige.
Väljarna i Stockholms borgarstånd krävde att deras representant i den dåvarande ståndsriksdagen skulle rösta på en viss kandidat till tronföljden, men riksdagsledamoten ville annorlunda.
- Det hela drogs till rätten och då bestämde domstolen att man inte kan bestämma vad representanterna ska rösta på.
Vanligare i nya partier
Politisk vilde, eller utan partibeteckning som det heter i riksdagen, blir den som utesluts eller själv lämnar det parti vars mandat man valts in på. Sedan enkammarriksdagen infördes 1971 har Sverige haft 28 vildar, enligt en sammanställning från Altinget.
Fenomenet tycks ha blivit vanligare på senare år.
En toppnotering nåddes mandatperioden 2014-2018 då hela nio ledamöter, varav sju ursprungligen tillhörde Sverigedemokraterna, betraktades som vildar.
Just Sverigedemokraterna toppar listan över flest antal vildar följt av Vänsterpartiet och Ny Demokrati.
Få vill se förändring
Trots att vildarna urholkar partiernas makt är det få som i dagsläget vill förändra systemet.
- Det mest radikala vore att införa det som kallas återkallningsmandat, säger Peter Esaiasson.
Förfarandet, som praktiseras i vissa amerikanska delstater, innebär att väljarna i en specifik valkrets har möjligheten att folkomrösta om att återkalla en politikers mandat.
- Svenska partier har aldrig visat något som helst intresse för den här idén. Det skulle flytta makten från dem tillbaka till medborgarna och det vill man inte.

Taasi waa sababta ay baarlamaanka uga jiraan qallafsanaan siyaasadeed

Khatarta siyaasadeed Amineh Kakabaveh ayaa awood u leh inuu afgembiyo dowladda - wuxuuna u adeegsadaa booska si uu u dalbado gorgortanka NATO.
Laakiin sidee taasi noqon kartaa? Jawaabtu waa dhowr boqol oo sano ka hor.
In siyaasad qalafsan oo kaligiis ah uu maamuli karo shuruudaha gorgortanka siyaasadda dibadda waa xaalad caalami ah oo gaar ah. Sidaas waxaa yiri Peter Esaiasson, oo ah borofisar cilmiga siyaasadda ka dhiga jaamacadda Göteborg.
- Tani waxay dhacdaa hal mar taariikhda, uma maleynayo inay dib u dhici doonto, ayuu yidhi.
Shuruudaha ugu horreeya ee qallafsanaanta siyaasadeed waa mid si madax bannaan loo higgaadiyay - waana tiir-dhexaadka siyaasadda Iswiidhan.
- Iswiidhan runtii waxay ahayd waddankii ugu horreeyay adduunka ee sharciyeeya in aysan suurtagal ahayn in xubnaha baarlamaanka lagu xidho [fikrado gaar ah], ayuu yidhi Esaiasson.
Sooyaalka taariikhiga ah waxaa laga heli karaa dagaal intii lagu jiray xilligii xorriyadda ee qarnigii 18aad ee Iswidhan.
Cod-bixiyayaashii ku sugnaa xaafadda bourgeoisie ee magaalada Stockholm ayaa dalbaday in wakiilkooda baarlamaanka gobolka markaas u codeeyo qof gaar ah oo u taagan kursiga carshiga, balse xildhibaanka ayaa rabay wax ka duwan.
-Dhammaan waxa la geeyey maxkamad, ka dibna maxkamaddu waxay go'aan ku gaadhay in aanay suurtogal ahayn in la go'aamiyo waxa wakiiladu u codeynayaan.
Aad ugu badan xisbiyada cusub
Caqli-xumo-siyaasadeed, ama aan xisbi loo magacaabin sida baarlamaanka loogu yeedho, waxay noqonayaan cidda laga reebo ama isaga laftiisu ka baxa xisbigii loo doortay. Tan iyo markii golaha baarlamaanka la ansixiyay 1971, Sweden waxay lahayd 28 xayawaan ah, sida lagu sheegay ururinta Althing.
Dhacdadan ayaa u muuqata mid aad u soo badanaysay sannadihii u dambeeyay.
Waxa la gaadhay heerkii ugu sarreeyey muddadii loo igmaday ee 2014-2018 markaas oo ilaa sagaal xubnood, oo todoba ka mid ahi asal ahaan ka tirsanaayeen xisbiga Sverigedemokraterna, loo arkay duurjoog.
Xisbiga Sverigedemokraterna ayaa si gaar ah ugu horreeya liiska tirada ugu badan ee uur-ku-taallo, waxaana ku xiga xisbiga Vänsterpartiet iyo Dimoqraadiyadda cusub.
In yar ayaa raba inay arkaan isbeddel
In kasta oo ay xaqiiqadu tahay in arxan-laawayaashu ay meesha ka saarayaan awoodda xisbiyada, in yar ayaa hadda raba in ay beddelaan nidaamka.
- Waxa ugu xagjirsan waa in la soo bandhigo waxa loogu yeero amar dib u yeeris, ayuu yiri Peter Esaiasson.
Nidaamka, oo lagu dhaqmo gobolada Mareykanka qaarkood, ayaa macneheedu yahay in cod bixiyayaasha deegaan gaar ah ay leeyihiin ikhtiyaarka aftida ee burinta xilka siyaasiga.
-Xisbiyada Sweden waligood wax dana ah uma muujin fikradan. Waxay ku wareejin lahayd xukunka iyaga oo dib ugu celinaya muwaadiniinta mana rabaan taas.

Oro bland kurder att Sverige ska ge vika för Turkiet.

Turkiet fortsätter kräva att Sverige ska lämna ut flera kurder, som Turkiet kallar terrorister, och att Sverige ska avskaffa sitt vapenembargo mot Turkiet för att låta Sverige gå med i Nato.
De turkiska kraven har skapat oro bland kurder i Sverige, och många befarar att svenska regeringen ska vika sig för Turkiet, samtidigt som det finns de som tror att Turkiet inte har tillräckligt tyngd för att stoppa Sverige och Finland från att bli Natomedlemmar.
Hör Ahmed Karamus, medordförande för Kurdistans Nationella Kongress och Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på europeisk och transatlantiska säkerhetsfrågor.
Turkiets Sverigeambassadör om Kakabaveh: "Det måste röra sig om ett missförstånd"
Uppdaterat igår kl 21.49 Publicerat igår kl 20.56
Turkiets Sverigeambassadör Emre Yunt dementerar TT:s uppgifter att han vill se riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh utlämnad till Turkiet. Ambassadören säger till Ekot att "det måste röra sig om ett missförstånd".
Ambassadören säger att Kakabaveh inte finns med på den lista som lämnats till den svenska regeringen på personer som Turkiet önskar utlämnade.
Den senaste veckan har flera företrädare för Turkiets regering gjort utspel relaterade till kurdiska regimkritiker i Sverige, och krävt att flera personer ska lämnas ut till Turkiet för att godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.
Studio Ett
studioett@sverigesradio.se
Dela

Walaaca Kurdiyiinta ka qabaan in Iswiidhan fursad u siin doonto Turkiga.

Turkiga ayaa wali ka dalbanaya Sweden in ay u soo gacan geliso Kurdiyiin badan oo Turkigu ugu yeero Argagixiso iyo in Sweden ay meesha ka saarto cunaqabateynta hubka ee saaran Turkiga si ay Sweden ugu ogolaato in ay ku biirto NATO.

Dalabka Turkiga ayaa walaac ku abuuray Kurdiyiinta Sweden, waxaana dad badan ay ka cabsi qabaan in dowladda Sweden ay u gacan geliso Turkiga, halka ay jiraan dad aaminsan in Turkiga uusan laheyn miisaan ku filan oo uu ku joojin karo Sweden iyo Finland inay xubin ka noqdaan NATO.

Dhageyso Ahmed Karamus, oo ah la-gudoomiyaha xisbiga Kurdistan National Congress iyo Eva Hagström Frisell, hogaamiyaha cilmi-baarista ee Hay'adda Cilmi-baarista Difaaca Iswiidhan (FOI) oo diiradda saareysa arrimaha amniga Yurub iyo transatlantic.

Safiirka Turkiga,  Kakabaveh: "Waa inay noqotaa isfaham la'aan"

1:25 daqiiqo

La cusboonaysiiyay shalay 21.49 La daabacay shalay 20.56

Safiirka Sweden ee Turkiga Emre Yunt ayaa beeniyay wararka TT ee ah inuu doonayo in xildhibaan Amineh Kakabaveh loo gacan geliyo Turkiga. Safiirka ayaa u sheegay Ekot "waa inay noqotaa isfaham la'aan".

Safiirka ayaa sheegay in Kakabaveh uusan ku jirin liiska la siiyay dowladda Sweden ee dadka uu Turkigu doonayo in loo soo gacan geliyo.

Toddobaadkii la soo dhaafay, dhowr wakiil oo ka socda dowladda Turkiga ayaa soo jeediyay hindise la xiriira dadka dhaleeceeya nidaamka Kurdiyiinta ee Sweden, waxayna dalbadeen in dhowr qof loo gacan geliyo Turkiga si ay u ansixiyaan xubinnimada Sweden ee NATO.

Svenska Freds är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Huvudanledningen är att ett Natomedlemskap varken skulle göra Sverige eller världen till en säkrare plats. Som medlem skulle Sverige bli del av en kärnvapendoktrin och vår röst och vårt agerande för demokrati, förebyggande och nedrustning försvagas.

Det går inte att skapa långsiktig säkerhet med hjälp av en militär allians och militära medel. Genom en allians med odemokratiska länder riskerar Sverige att dras in i krig och väpnad konflikt.

Nato är en kärnvapenallians. Amerikanska kärnvapen utgör den så kallade kärnvapenparaplyet som Nato-medlemmarna ryms under. Det är därmed USA som dikterar alliansens kärnvapenpolitik. Storbritanniens kärnvapen utgör ett sekundärt stöd. Frankrikes kärnvapen är inte integrerade i Natos kommandostruktur men kan användas i försvar av alliansen om Frankrike vill.

Kärnvapen är en central komponent i Nato, där försvaret utgår från en blandning av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar. Nato strävar efter att säkerställa alla medlemmarnas deltagande i den kollektiva försvarsplaneringen för kärnvapen även i fredstid, i form av lednings-, kontroll- och samrådsarrangemang. Bland annat genom Natos Nuclear Planning Group där medlemmarna permanent deltar i kärnvapenplanering och övningar samt SNOWCAT (Support of Nuclear Operations with Conventional Air Tactics), där Natoländer utan kärnvapen planerar inför att delta i ett kärnvapenangrepp genom användning av konventionella vapen. Även om Nato hävdar att det bara är en försvarsallians finns inga begränsningar för när eller hur kärnvapen skulle användas, inklusive användning av kärnvapen för en första attack (alliansen har ingen så kallad no-first use policy).

Alla medlemmar är därmed delaktiga och medskyldiga om alliansens kärnvapen används. Detta innebär att svenska soldater till exempel kan behöva delta i en kärnvapenattack och högst troligen begå krigsbrott - då kärnvapnens katastrofala konsekvenser inte går att kontrollera och kommer döda och skada människor och miljö på ett sätt som är både oproportionerligt och som inte skiljer på stridande och civila. På senaste tiden taktiska kärnvapen diskuterats i media (det vill säga de lite mindre kärnvapen som kan användas med kort distans) på ett sätt som får det att låta som att denna typ av kärnvapen inte skulle bidra till så mycket förgörelse, vilket inte stämmer. Många av de taktiska kärnvapnen är i samma storlek som de som USA fällde över Japan 1945 och som ledde till att över 214 000 personer mördades och att människor än idag dör som en konsekvens av bomben.

Natos kärnvapenparaply skyddar oss inte från konsekvenserna av kärnvapen. I det fall kärnvapen används kommer de katastrofala humanitära och miljömässiga konsekvenserna även beröra oss. Inget land eller organisation har tillräcklig beredskap att hantera en kärnvapenattack, inte heller Nato eller dess medlemmar. Att ett kärnvapen skulle kunna få användas utan motattack är heller inte troligt, så en attack kommer högs troligt starta ett kärnvapenkrig med förödande konsekvenser.

Ett svenskt medlemskap i Nato innebär även att vi öppnar upp för kärnvapen på svensk mark. Vissa Natoländer har nationella policyer om att inga kärnvapen får placeras på deras territorium under fredstid. Men dessa policyer anses inte gälla i krigstid. Sverige hade en chans att lägga in ett förbud mot kärnvapen på svensk mark i det värdlandsavtal som Sverige tecknade med Nato 2014, men valde att inte göra det. Ett svenskt och finskt medlemskap skulle även innebära ett nytt säkerhetspolitiskt läge där just Finland och Sverige skulle utgöra Natos gräns till Ryssland och därmed vara strategiska platser att placera kärnvapen och utländska militärbaser på. Trycket på Sverige skulle sannolikt vara omfattande.

Säkerhet skapas inte genom polariserande militära allianser och ytterligare militär upprustning. Ett svenskt Natomedlemskap kommer sannolikt att leda till ökade spänningar, polarisering och ökad acceptans av kärnvapen och upprustning, något som ökar riskerna för krig och konfrontationer både nu och i framtiden.

Natos säkerhetsstrategi bygger på avskräckning, alltså att genom att förbereda sig för krig och våld kunna hota sina motståndare med målet att förhindra dem från att anfalla. Militär makt och hot om våld är också alliansens främsta verktyg. Den militära upprustning som detta tankesätt leder till riskerar i sin tur att bidra till en upprustningsspiral. Denna mekanism skapas när ingen stat eller allians vill känna sig i underläge och därmed rustar upp ännu mer när grannländerna/motståndaren gör det. Det som sägs fungera som avskräckning leder då till ökad misstro, spänningar och större risk för att väpnad konflikt faktiskt bryter ut.

Nato är en militärallians som byggdes upp som ett svar på det hot som västländer upplevde från Sovjetunionen. I och med det historiska bagaget går det inte att bortse från att ett svensk Natomedlemskap kan ses som ett hot av Ryssland. Föreställ dig att Ryssland, Belarus och Kina skulle ingå en militär allians som svar på Natos utvidgning. Det är en hypotetisk fråga, men vi måste fråga oss om det gynnar vår säkerhet att verka för denna sorts polariserade värld och de konsekvenser det kan få. Att överväga hur Sveriges agerande kan uppfattas av Ryssland är inte att låta sig styras av Ryssland, utan en faktor som självklart måste vägas in i säkerhetsanalysen om vårt mål är att förhindra väpnad konflikt och en väpnad attack mot Sverige. Om det är så att ett Natomedlemskap faktiskt riskerar att eskalera och förvärra spänningarna - har det inte då motarbetat sitt syfte?

Den berömda artikel 5 garanterar enligt Nato att hela alliansens resurser kan användas för att skydda vilken enskild medlem som helst. Artikel 5 kan därmed öka risken för storskalig väpnad konflikt i och med att en attack mot ett medlemsland anses vara en attack mot hela alliansen. Därmed riskerar många länder att snabbt dras in i en väpnad konflikt som initialt kan ha börjat i liten skala. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle även kunna bidra till att vi blir en måltavla.

Nato är inte en demokratiklubb. Artikel 5 skulle också göra så att Sverige, om vi blev medlemmar, skulle kunna behöva strida eller bidra till andra länders militära agerande, till exempel utifrån vad Turkiet tolkar som ett väpnat angrepp mot dem. Nato beskriver sig ofta som en allians av demokratier och en försvarare av demokratiska värden, men det är en sanning med modifikation. Det finns flera Natomedlemmar med stora demokratiska brister till exempel Turkiet, Polen och Ungern. Orban i Ungern och Erdoğan i Turkiet har även innan Rysslands invasion i Ukraina haft en nära relation med Putin. Under alliansens tid har även länder såsom Portugal och Grekland haft stora problem med sin demokratiska status. Därtill bidrar Nato inte heller till demokratibyggande utanför alliansen. Nato har inga verktyg för att exempelvis demokratisera Ryssland och på så sätt kunna förebygga konflikt och krig. Nato är inte konfliktförebyggande, målet är inte att lösa några grundläggande problem.

Eftersom USA är den största och mäktigaste Natomedlemmen är det USA som dikterar villkoren för alliansen och dess utveckling framöver. Därmed går det inte att bortse från att USA har en lång historia av att invadera ett flertal länder militärt, något som Sverige som Natomedlem skulle behöva delta i om artikel 5 aktiveras. Skyddet från USA är också för många anledningen att söka medlemskap. Men USA:s roll i Nato är också i mycket hög grad beroende av amerikansk inrikespolitik. Olika presidenter och kongressmajoriteter har genom historien svängt mellan aktivism och isolationism. Ett påtagligt amerikanskt stöd till Nato och dess medlemsstater kan därmed inte tas för givet. 

SVENSKA FREDS.

 https://www.svenskafreds.se

Nabadda Iswiidhishka waxay ka soo horjeedaa xubinnimada Iswidishka ee NATO. Sababta ugu weyn ayaa ah in xubinnimada NATO aysan ka dhigi doonin Sweden ama adduunka meel nabdoon. Xubin ahaan, Iswiidhan waxay noqon doontaa qayb ka mid ah caqiidada nukliyeerka waxaana la wiiqi lahaa codkeena iyo ficilkeena dimuqraadiyadda, ka hortagga iyo hub ka dhigista.

Suurtagal maaha in la abuuro amni waara, iyadoo la kaashanayo isbahaysi ciidan iyo hab ciidan. Isbaheysiga wadamada aan dimuquraadiga ahayn, Iswiidhan waxay halis ugu jirtaa in ay gasho dagaal iyo iskahorimaad hubaysan.

NATO waa isbahaysi nukliyeer ah. Hubka Nukliyeerka ee Maraykanku waa dalladda Nukliyeerka ee ay hoos yimaadaan xubnaha NATO. Sidaa darteed waa Maraykanka kan maamula siyaasadda nukliyeerka ee xulafada. Hubka nukliyeerka ee Britain wuxuu bixiyaa taageero labaad. Hubka Nukliyeerka ee Faransiiska laguma biirin qaab dhismeedka taliska NATO laakiin waxa u adeegsan kara difaaca Isbahaysiga haddii Faransiisku sidaas rabo.

Hubka Nukliyeerka ayaa ah qayb udub dhexaad u ah NATO, halkaas oo difaacu ku salaysan yahay isku dhafka hubka nukliyeerka, hubka caadiga ah iyo difaaca gantaalaha. NATO waxay ku dadaalaysaa inay hubiso ka qayb galka dhammaan xubnaha qorshaha difaaca wadajirka ah ee hubka nukliyeerka, xitaa xilliga nabadda, qaabka taliska, xakamaynta iyo diyaarinta la-talinta. Waxyaabaha kale, iyada oo loo marayo Kooxda Qorshaynta Nukliyeerka ee NATO, halkaas oo xubnaheeda ay si joogta ah uga qaybqaataan qorshaynta hubka nukliyeerka iyo jimicsiga, iyo SNOWCAT (Taageerada Hawlgallada Nukliyeerka ee Xeeladaha Hawada Caadiga ah), halkaas oo wadamada NATO aan hubka nukliyeerka lahayn ay qorsheynayaan inay ka qayb qaataan weerarka nukliyeerka iyadoo la adeegsanayo caadiga ah. hub. Inkasta oo NATO ay sheegato in ay tahay kaliya isbahaysiga difaaca, ma jiraan wax xaddidaad ah oo ku saabsan goorta ama sida loo isticmaali karo hubka nukliyeerka, oo ay ku jiraan isticmaalka hubka nukliyeerka ee weerarka ugu horreeya (isbahaysiga ma laha wax loogu yeero siyaasadda isticmaalka koowaad).

Dhammaan xubnaha ayaa sidaas ku lug leh oo dhibsanaya haddii hubka nukliyeerka ee isbahaysiga la isticmaalo. Taas macneheedu waxa weeye in askarta Iswidhishka tusaale ahaan ay ku qasban yihiin in ay ka qaybqaataan weerar Nukliyeer ah oo ay u badan tahay in ay galaan dambiyo dagaal-maadaama aan la xakamayn karin cawaaqib xumada ka dhalan karta hubka Nukliyeerka oo ay dadka iyo deegaankaba u dilaan oo ay waxyeeleeyaan si labada dhinacba ah. oo aan isku dheeli tirneyn oo aan kala sooceynin dagaalyahannada iyo dadka rayidka ah. Dhowaan waxaa warbaahinta looga hadlay hubka Nukliyeerka ah ee taatikada ah (taas oo ah hubka Nukliyeerka ah ee ka yare yar ee loo adeegsan karo masaafo gaaban) si aad mooddo in hubka Nukliyeerka ah uusan wax badan ku soo kordhineyn, taas oo ah in hubka Nukliyeerka ah uusan soo kordhin doonin wax burbur ah. run maaha. Inta badan hubka Nukliyeerka ah ee taatikada ah waxay la mid yihiin kuwii uu Maraykanku ku riday Japan 1945-kii, taasoo keentay in in ka badan 214,000 oo qof lagu dilo, dadkuna ay weli u dhintaan natiijada bamka.

Dalladda Nukliyeerka NATO nama ilaaliso cawaaqib xumada hubka Nukliyeerka. Haddii hubka nukliyeerka la isticmaalo, masiibada bini'aadantinimo iyo cawaaqibka deegaanka ayaa iyana ina saamayn doonta. Ma jiro waddan ama urur si ku filan ugu diyaarsan wax ka qabashada weerar nukliyeer ah, xitaa NATO ama xubnaheeda. Sidoo kale uma badna in hubka Nukliyeerka loo isticmaalo weerar celis la'aan, sidaas darteed weerarku wuxuu u badan yahay inuu bilaabo dagaal nukliyeer ah oo cawaaqib xun leh.

Xubinimada Iswidishka ee NATO waxay sidoo kale ka dhigan tahay in aan u furno hubka nukliyeerka ee dhulka Iswidhan. Wadamada NATO qaarkood waxay leeyihiin siyaasado qaran oo ah inaan wax hub ah oo Nukliyeer ah la gayn dhulkooda wakhtiga nabada. Laakiin siyaasadahaan looma tixgalinayo inay ku dhaqmaan wakhtiga dagaalka. Sweden ayaa fursad u heshay in ay ku darto mamnuucida hubka nukliyeerka ee dhulka Iswiidhan heshiiskii wadanka martida loo ahaa ee Sweden ay la gashay NATO 2014-kii, balse ay dooratay in aysan yeelin. Xubinimada Iswidishka iyo Finnishku waxay sidoo kale ka dhigan tahay xaalad siyaasadeed oo cusub oo amniga ah oo Finland iyo Sweden gaar ahaan ay samayn doonaan xuduudka NATO ee Ruushka iyo sidaas darteed meelo istiraatiiji ah oo lagu dhigo hubka nukliyeerka iyo saldhigyada milatariga shisheeye. Cadaadiska Iswiidhan wuxuu noqon lahaa mid ballaaran.

Nabadgelyada laguma abuurin isbahaysi milatari oo la isku xidho iyo hubayn ciidan oo dheeraad ah. Xubinimada Iswidishka ee NATO waxay u badan tahay inay horseeddo xiisado kordhay, kala qaybsanaan iyo kordhinta aqbalaadda hubka nukliyeerka iyo hubka, taas oo kordhinaysa khatarta dagaalka iyo iska horimaadka labadaba hadda iyo mustaqbalkaba.

Istaraatijiyadda amniga ee NATO waxay ku salaysan tahay ka hortag, taas oo ah, u diyaargarow dagaal iyo rabshado si ay awood ugu yeeshaan inay u hanjabaan kuwa ka soo horjeeda hadafka ah inay ka hortagaan inay weeraraan. Awoodda militariga iyo hanjabaadaha rabshadaha ayaa sidoo kale ah agabka ugu muhiimsan ee Isbaheysiga. Dib u hubaynta milatari ee habkan fekerku u horseedo, iyaduna, waxay khatar gelinaysaa dib-u-soo-celinta dib-u-dhiska. Habkani waxa uu abuurmaa marka aanay dawlad ama isbahaysi rabin in ay dareemaan khasaare, sidaas darteedna ay sii qalabeeyaan xitaa marka wadamada deriska ah / kuwa ka soo horjeeda ay sidaas sameeyaan. Waxa la sheegay in ay u dhaqmaan sidii wax-is-hortaag ah ayaa markaa horseedaya kalsooni-darro korodhay, xiisado iyo khatar weyn oo ah in iskahorimaad hubeysan uu dhab ahaantii qarxo.

NATO waa isbahaysi milatari oo loo dhisay ka jawaabista khatarta wadamada reer galbeedka ay kala kulmeen Midowgii Soofiyeeti. Iyada oo shandad taariikhi ah, waa wax aan suurtagal ahayn in la iska indhatiro xaqiiqda ah in xubinnimada Iswidhan ee NATO loo arki karo khatarta Ruushka. Bal qiyaas Ruushka, Belarus iyo Shiinaha inay ku biiraan isbahaysi milatari oo ka jawaabaya ballaarinta NATO. Waa su'aal mala awaal ah, balse waa in aan iswaydiinnaa in nabadgelyadeena ay faa'iido u leedahay in aan ka shaqayno dunidan cakiran iyo cawaaqibka ka dhalan kara. Si loo tixgeliyo sida ficilada Iswiidhan uu u fahmi karo Ruushku maaha in uu xukumo Ruushka, laakiin arrin ay tahay in si cad loo tixgeliyo falanqaynta amniga haddii ujeeddadeenu tahay in aan ka hortagno iskahorimaad hubaysan iyo weerar hubaysan oo Iswidhan ah. Haddii ay dhacdo in xubinnimada NATO ay dhab ahaantii khatar ugu jirto inay sii korodho oo ay sii xumayso xiisadaha - miyaanay markaa fulin ujeeddadii?

Sida laga soo xigtay NATO, qodobka 5 ee caanka ah wuxuu dammaanad qaadayaa in dhammaan ilaha isbahaysiga loo isticmaali karo si loo ilaaliyo xubin kasta oo shakhsi ah. Qodobka 5 wuxuu sidaas ku kordhin karaa halista iskahorimaad hubaysan oo baaxad leh isagoo weerar ku qaadaya dhakhtar.

SVENSKA FREDS

Turkiet motvilliga till ett svenskt Natomedlemskap

Dela
Publicerat igår kl 16.05
Turkiets president Erdogan har visat motstånd för Sveriges Natoansökan och från turkiskt håll har man sagt att Sverige och Finland är som ett "vandrarhem för terroristorganisationer".
"Ann Linde, utrikesminister, har ju sagt att hon hoppas att det här ska lösa sig och regeringen kommer att skicka en delegation till Ankara för att reda ut problemen" säger Ekots politikreporter Lova Olsson.
Samtidigt har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sagt att han tror att man kommer att kunna hantera de här frågorna som de har lyft, utan att fördröja processen.
Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.
Marina Nilsson Malmström
marina.nilsson_malmstrom@sverigesradio.se

Turkiga oo diiday inuu ku biiro Iswidhan NATO

La wadaag
La daabacay shalay 16.05
Madaxweynaha Turkiga Erdogan ayaa muujiyay sida uu uga soo horjeedo codsiga Iswiidhan ee NATO, dhanka Turkiga waxaa la sheegay in Sweden iyo Finland ay la mid yihiin "Hol-u-dhigista ururada argagixisada".
"Ann Linde, wasiirka arrimaha dibadda, ayaa sheegtay inay rajaynayso in arrintan la xalliyo, dowladduna ay wafdi u dirto Ankara si ay u xalliyaan dhibaatooyinka," ayay tiri Lova Olsson oo ah wariye ka tirsan Ekot.
Dhanka kale, Xoghayaha Guud ee NATO Jens Stoltenberg ayaa sheegay inuu rumeysan yahay inay suuragal tahay in wax laga qabto arrimahan ay isla soo qaadeen, iyadoo aan dib loo dhigin howsha.
Faallo / falanqayn: Tani waa daabacaad faallooyin ah. Raadiyaha Iswiidhen waa mid madax banaan oo aan ka shaqayn danta xisbi siyaasadeed, koox dano ama shirkad.
Marina Nilsson Malmström
marina.nilsson_malmstrom@sverigesradio.se
Mer om källtextenKälltexten krävs om du vill ha ytterligare information om översättningen
Skicka feedback
Sidopaneler

  TURKIET: Argare på Sverige än på Finland - Vill kunna köpa svenska vapen

2022 05 16

Det kommer allt fler uppgifter om vad Turkiets president är ute efter för att häva sin blockering mot Sveriges och Finlands Natoansökan.
Flera turkiska medier rapporterar om president Recep Tayyip Erdogans krav för att godkänna en ansökan från de nordiska länderna
Kräver utlämningar
För det första kräver Turkiet att länderna ska utlämna 33 personer med påstådda kopplingar till PKK och den så kallade Gülenrörelsen, rapporterar Reuters med hänvisning till statliga medier som i sin tur hänvisar till ett uttalande från det turkiska justitiedepartementet.
Gülenrörelsen leds av den religiösa ledaren och författaren Fetullah Gülen. President Erdogan tidigare vän anklagas för att ha försökt genomföra en statskupp 2016.
Sveriges svar
Enligt Reuters har Sverige och Finland avvisat en majoritet av Turkiets utlämningskrav. Turkiet har än så länge mottagit 19 nej. I ytterligare fem fall väntar Turkiet på svar. Nio fall utreds fortfarande, uppger Reuters.
Flera PKK-medlemmar
Sexton av personerna som Turkiet pekat ut uppges tillhöra PKK, Kurdistans arbetarparti. Elva personer befinner sig i Sverige och sex i Finland.
PKK är terrorklassade av både EU och USA. Enligt Turkiet tillåter Sverige den terrorstämplade organisationen att bedriva sin verksamhet helt fritt inom rikets gränser.
- Vi har sagt till dem att vi inte kan tillfredsställas av Sveriges redan existerande deklaration av att PKK står på deras terrorlista. De har sagt att de ska komma med en ny plan, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu enligt den oberoende nyhetssajten Middle East Eye.
Sämre läge för Sverige
Enligt utrikesministern ser situationen sämst ut för Sverige. Han framhäver att Turkiet har en positivare syn på utvecklingen i Finland.
- De är mer lyhörda och konstruktiva, säger han.
"Risk för låsning"
Paul T Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, säger att han har svårt att se ett scenario där Sverige tvärvänder och går med på Turkiets kravbild.
- Det finns risk att det blir en låsning för det här är politiskt och ideologiskt viktiga frågor både i Turkiet och Sverige. Det skulle vara väldigt svårt för Sverige att ge upp kurdernas sak, som många Socialdemokrater bryr sig djupt om, säger han till SVT.
Ytterligare ett krav
Turkiet vill även att samtliga finska och svenska beslut att sluta exportera vapen till Ankara omgående hävs. De nordiska länderna införde ett vapenembargo mot Turkiet 2019 efter landets offensiv mot kurdiska YPG, den beväpnade grenen av Demokratiska unionspartiet i Rojava, Syrien.
Sverige har goda relationer med YPG som starkt bidrog till att besegra IS under det syriska inbördeskriget.
Turkiet hävdar dock att YPG är en täckmantel för PKK. Sveriges stöd till YPG betraktas således indirekt som ett stöd till PKK.
Foto: President of Russia Office
Text: Redaktionen

TURKIGA: Iswiidhan waa ka xanaaqsan tahay Finland - Wuxuu rabaa inuu awood u yeesho inuu iibsado hubka Swedishka

Navstad i Norrköping hal weeg Kadib maxay dadka aaminsan yihiin.

Kadib markii uu u imaadey ninkii midigtaxagjirka waxaa ay dadka dhaliileen habdhaqanka cusub iyo kalsonidarada ka dhalatay. Dadka ku nool magaalooyinkii ay ka dhacday mudaharaadyadii geystay qasaaraha waxaa lagu tilmaamay iney yihiin Islamister och trorister iyo in qofkii geestey danbiyada sida dhagaxtuurida in isaga iyo familkiisa lagu celindoono wadamadii ay u dhasheen.
Dadka ku nool magalada Norrkoping oon aniga wereystay waxey iigu jawaabeen iney poliska uu xabadi ku furay dadka lana beegsaday kaliya dadka madow.
Waxey aaminsan yihiin in dadka dhagaxa tuuraayey eysan eheen kaliya dadka midabkooda madow balse ay jireen dad badan oo cadaan iyo midabo kale leh.
waxeyna ii sheegeen ineysan dareemin wax la yiraahdo cadaalad.
Sababtoo ah wexey ii sheegeen in ninkii midigtaxagjirka uu caayey Nabigeenii inta uusan gubin kahor holly quran.
Dadkii laga xiray qaraabadoodii waxey u baahan yihiin in ay helaan cadaalad madaama wixii dhacay aysan eheen wax loo sameeyey kutalagal balse ay eheed iyadoo lagu xadgudbay diintoodii lana caayey nabigoodii sharafta badnaay.
Dadka soo galootiga ah waxa ay u baahan yihiin iney bartaan sharciga dalka si ay waqti ay ku fikiraan u helaan ,hadii dadki diintoodii la dhaawaco waxaa imaaneyso iney isku dayaan sidii ay u difaaci lahaayeen diintooda.
poliska oo lagu tuuryeeyo dhagxaan waa sharci daro lkin in uu poliskii badbaadiyaan ninkii aflagaadeeyey nabigooda rabeyna inuu ka gubo holly quran waxey u arkeen cadaalad daro.
Anaga waxaan ognahay inaan la cayn karin dadka isku jinsiga ah ama dadka madow iyo waxyaabo kale lkin in la caayo dadka Ilahoda iyo nabigii uu u soo diray umada aduunka kunool waxey noqotay wax uu sharciga iswedhan baneeyey oo ay dadka muslimiinta ah ay si xun uga xumaadeen.
Muslimiinta ku nool sverige qaar ka mida waxey bixiyaan  canshuurta maxey tahay sababta saas loogu bahdiley diintooda.
Ninxun oo xagjir ah maa loogu ogolaadey inuu dadka saan u dhaawaco aniga ma garan karo.
Waxaan aaminsananaay markii in aan nahay dad iyaga wadanka wax ka leh lkin waxaan dareenay in aanan nala doonennin inaan sidaas u fikirno ayay ii sheegtay hooyo ka carootay xaaladii lagu beegsaday in dadka lagu toogto.

Ungas språk 

Navstad i Norrköping en vecka Vad tror folk då
Efter ankomsten av den högerextrema mannen kritiserade folk det nya beteendet och den resulterande misstron. Invånare i städerna där protesterna ägde rum beskrevs som islamister och trorister och att de som begått brott som stening skulle återföras till sina ursprungsländer med sina familjer.
Personer i Norrköping som jag intervjuade svarade att polisen hade öppnat eld mot människor och bara riktat in sig på svarta människor.
De tror att stenkastarna inte bara var svarta människor utan det fanns många människor av vita och andra färger.
flera navstadborna sa till mig att de inte kände något som hette rättvisa.
För att de berättade för mig att den högerextrema mannen hade förolämpat vår profet innan han brände honom före koranen.
Människor som har arresterats av sina släktingar måste få rättvisa eftersom det som hände inte var avsiktligt utan ett brott mot deras religion och en förolämpning mot deras ärorika profet.
Invandrare behöver lära sig landets lag för att få tid att tänka, och om människor skadas av sin religion kommer de att försöka försvara sin religion.
Att kasta sten på polisen är olagligt men att rädda mannen som förolämpade sin profet och ville bränna koranen anses orättvist.
Vi vet att det inte går att diskriminera personer av samma kön eller svarta och så vidare.
Vissa muslimer i Sverige betalar skatt varför deras religion är så förnedrad.
Jag vet inte om en extremist får såra människor på det här sättet.
Vi trodde tidigare att vi var en del av landet men vi kände att vi inte borde tänka så, säger en mamma som blev upprörd över skottlossningen.

Svenska folket måste veta sanning och alla är lika värdet.

vi ska inte glömma vad hade hänt, polisen är skadat och demonstranter fick skada med riktiga kulör 

 Här kan du läsa 

lagen om vård av unga för barn under 18 år  och social tjänster uppgift.

kontakta oss   vi hjälpa dig

Halkan ka akhri 

sharciga daryeelka dhalinyarada ee carruurta ka yar 18 sano iyo shaqada adeegga bulshada

 Nala soo xiriir  waanku cawineynaa insha allah

LVU eller SoL

- om socialtjänstens skyldighet att utreda vårdbehov för utsatta barn och unga.

Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en tvångslagstiftning till skydd för barn och unga. Socialtjänstlagen (SoL) är däremot en ramlag som bygger på frivillighet. I föräldrabalken 6 kap. 1 §, stadgas att barn har rätt till omvårdnad, trygghet samt god fostran och ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppsbestraffning eller annan kränkande behandling. I denna rätt till omvårdnad ingår inte bara fysisk omsorg utan även psykisk. Vårdnadshavaren har alltid det största ansvaret för att barnen får sitt omsorgsbehov tillgodosett men socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden (5 kap. 1 § SoL). Om socialtjänsten får signaler om att barn far illa, är det deras skyldighet och uppgift att utreda barnets behov av hjälp.

LVU ama SoL

- Waajibka ka saaran adeegga bulshada in uu baadho baahiyaha daryeelka carruurta iyo dhallinyarada nugul.
Xeerka Qodobbada Gaarka ah ee Daryeelka Dhallinyarada (LVU) waa sharci qasab ah oo loogu talagalay ilaalinta carruurta iyo dhallinyarada. Sharciga adeegga bulshada (SOL), dhanka kale, waa xeer qaabaysan oo ku salaysan iskaa wax u qabso. Xeerka waalidka, cutubka 6 § 1, wuxuu qeexayaa in caruurtu ay xaq u leeyihiin daryeel, ammaan iyo korriin wanagsan waana in loola dhaqmo si xushmad leh qofnimadooda iyo shaqsiyadooda oo aan lagu qaadi karin ciqaab jireed ama xadgudub kale. Xaqa daryeelka waxaa ku jira ma aha oo kaliya daryeelka jirka laakiin sidoo kale maskaxda. Mas'uulka ayaa had iyo jeer leh mas'uuliyadda ugu weyn ee hubinta in carruurtu ay helaan baahidooda daryeelka, laakiin adeegga bulshada ayaa mas'uuliyadda guud ka saaran yahay hubinta in carruurta iyo dhallinyaradu ku koraan xaalad ammaan ah oo wanaagsan (Cutubka 5, Qaybta 1 SoL). Haddi ay adeega bulshadu helaan calaamado muujinaya in caruurtu ay si xun u dhaqmayaan, waa waajibaadkooda iyo waajibaadkooda inay baaraan baahida ilmaha ee caawinaada.

Så går en LVU-utredning till

Om socialtjänsten misstänker att ett barn far illa ska de inleda en utredning för att bedöma om barnet har behov av hjälp och stöd. Om hjälp inte kan ges på frivillig väg med stöd av socialtjänstlagen kan socialnämnden ansöka om att barnet ska beredas tvångsvård med stöd av LVU. Barnet och föräldrarna kommer då tilldelas ett offentligt biträde, det vill säga en advokat eller jurist som biträder dem genom rättsprocessen.

"Socialtjänsten kan besluta om att

ett barn omedelbart ska omhändertas"

Hur länge kan vård enligt LVU pågå?

Huvudregeln är att vården ska upphöra så fort vårdbehovet inte längre finns. Som längst kan vården pågå till den unge fyller 21. När det gäller vård som ges på grund av brister i hemförhållanden ska socialtjänsten var sjätte månad överväga om vården ska upphöra. Ett övervägande kan inte överklagas av vårdnadshavaren. Om ett barn däremot vårdas på grund av eget beteende ska socialtjänsten ompröva vården. Det innebär att de fattar ett formellt beslut som kan överklagas.

"Vårdnadshavare och barn över 15 år

kan begära att vården ska upphävas,

alternativt upphör vården när vårdbehov

inte längre finns"

Rahmo Sheeq

Sidan ayaa loo sameeyaa baaritaanka LVU

Haddi ay adeega bulshadu ka shakiyaan in ilmo loo geysto, waa in ay bilaabaan baaritaan si loo qiimeeyo in ilmuhu u baahan yahay caawimo iyo taageero. Haddii kaalmada aan si ikhtiyaari ah loo bixin karin iyadoo la kaashanayo sharciga adeegga bulshada, guddiga daryeelka bulshadu wuxuu codsan karaa in cunugga loogu diyaargaroobo daryeelka khasabka ah iyadoo la kaashanayo LVU. Ilmaha iyo waalidka ayaa markaa lagu meelayn doonaa lataliye dadweyne, tusaale ahaan qareen ama sharci yaqaan kaasoo ka caawin doona habka sharciga ah.

- Adeegga bulshada ayaa go'aamin kara arrintaas

waa in ilmaha si degdeg ah loo xanaaneeyo"

Intee in le'eg ayay daryeelku socon kartaa marka loo eego LVU?

Xeerka ugu weyn ayaa ah in daryeelka uu joogsado isla marka baahida daryeelka la waayo. Daryeelka ugu dheer wuxuu socon karaa ilaa uu ka gaaro dhallintu 21 jir. Markay tahay daryeelka la bixiyo cilladaha guryaha, adeegga bulshadu waa inuu ka fikiraa lixdii biloodba mar haddii daryeelka la joojiyo. Tixgelinta rafcaan kama qaadan karo mas'uulka. Haddii dhinaca kale, ilmaha loo daryeelo hab-dhaqankooda awgeed, adeegga bulshadu waa inuu dib u eego daryeelka. Tani waxay ka dhigan tahay inay qaataan go'aan rasmi ah oo laga dacwoon karo.

"Masuulka iyo carruurta ka weyn 15 sano

wuxuu codsan karaa in daryeelka la joojiyo,

Taas beddelkeeda, daryeelku wuu joogsadaa marka daryeel loo baahdo

hadda ma jiraan"

Si aad uga fikirto LVU

Ma waxaad naga rabtaa caawiye dadweyne ahaan?

Waan ku faraxsanahay inaan ku matalo kiiskaaga! Marka ay timaado in lataliyaha guud ee LVU, gobolka ayaa qaadaya kharashka oo waxaad xaq u leedahay in aad rabto qareen ama sharci yaqaan aad rabto.

Haddii aanad hore u garanayn mid ka mid ah wakiilladayada aad jeclaan lahayd, waxaa lagugu soo dhawaynayaa inaad nagala soo xidhiidho 010-33 33 888 wixii talo ah. Intaa ka dib, waxa kaliya ee aad u baahan tahay inaad samayso waa inaad codsigaaga iimayl ugu dirto maxkamada maamulka ee hadda jirta. Isla marka tan la sameeyo, waxaa nala soo xiriiri doona maamulka waxaanan bilaabi karnaa socodsiinta.

Su'aalo ma qabtaa ama ma u baahan tahay wax lagaa caawiyo? Taleefan kaliya ayaa noo maqan!

Hadii aad u baahan tahay Qareen ku hadlo afkaga hooyo nala soo xiriir si aan kuugu raadano sida ugu dhaqsida badan.

hoos noogu reeb magacaaga iyo imail adresskaga